What I once called mine..

Som jag nämde igår så är jag inne på mina "sistan" här i Yonkers. Idag skedde en hel del av dem. Min sista jobbdag, mitt sista besök í ridge hill, sista cheesecaken på cheesecake factory, min sista dag som jag får lov att köra bil, sista gången jag träffar Katrin, sista gången jag träffade mammorna på pojkarnas skola.. en många sistan helt enkelt.

Städade även ut vaskrummet nyss, så nu är det jag under ett år kallat min inte mitt längre. Det känns tomt, i vaskrummet men också i mig. Jag inväntar en underbar helg, men också en jobbig en.