Det där med mat

Ännu en jobbe-lördag är här. Z är på en bar mitva, H är iväg på barnpassning, föräldrarna är iväg på en dejt så jag sitter hemma med E som försöker förklara för mig att blogg kommer från latin. Precis gjort pasta till pojken som sitter här bredvid och smaskar i sig det, min egen mat är i ugnen så väntar på att det ska bli klart.
Familjen jag bor hos är judiska och alltid på språng. Ni har väl alla hört uttrycket "jobbar som en jude", det är ett uttryck som faktiskt håller vad det säger. Mina värdbarn har alltid en aktivitet på gång, är det inte fotboll, basket, landhockey, gitarr, trummor så är det någonting annat och mina värdföräldrar jobbar från 7-19 varje dag. De är några otroliga människor alltså. Men vad jag skulle komma till är att de har alltid någonting att göra vilket gör att de aldrig riktigt har tid att sitta ner och äta middag, så i detta huset är all mat i förpackningar. Frusen mat som lätt värms upp när man har 30min ledigt.

Men med E som har minst aktiviteter i familjen så är det mest han jag gör mat till, pizza, pasta eller chicken nuggets. Bra variation där, eller hur? Okej, då under detta året lär jag mig inte att göra mat direkt MEN jag lär mig att veta exakt när en pizza, pasta eller chicken nuggets är klara.. ha ha. Får väl lära mig att laga mat när jag kommer hem till Sverige istället helt enkelt xD

Sovrutiner

Okej, jag vet inte vad som hänt denna veckan men fy vad jag varit trött de senaste dagarna. Har förvisso bara gått 3 dagar men jag har sovit mer än någonsin sedan jag kom till denna familjen. Jag sover på natten och jag sover när ungarna gått mot skolbussen och sen är jag trött hela dagen. Jo jag vet att jag sover förmodligen för mycket och att jag borde ändra på det. Men jag gör ingenting under timmarna ungarna är i skolan vilket gör att jag hamnar i sängen och sover istället..
Försökte få in en skype-dejt med mamma som jag inte pratat med på 2½ vecka, men hon glömde bort mig så istället för att hålla mig vaken så somnade jag. Typiskt Johanna :(

Ska se om det finns någon tjej här i skogarna som vill umgås lite imorgon, det kanske kan få mig att ändra på mina sovrutiner. Lite åtminstonde?!

here we are, once again

Okej, så nu har återigen en vecka rusat förbi. Känns som det var igår som jag skrev det förra inlägget ju!
Menmen, här är vi igen iaf. Jobbar nu egentligen men sitter mest vid datan för flickan är själv och passar barn, den yngsta pojken är iväg på bar mitzva och den äldsta pojken sitter i vardagsrummet och kollar på James Bond (som han avgudar), så det finns inte så mycket mer att göra för mig. 

Fick inte så mycket "lugn och ro" förra helgen, ni vet de stunder där jag spenderar en halv dag i sängen och bara latar mig och det verkar inte som det lär hända denna helgen i heller. Idag va man på både lunch och köpcenter med Gabby och Grace och imorgon åker man in till stan med Grace för att se mamma mia muskalen (biljetter som jag fick i födelsedagspresent) och äta middag efteråt. Så nästa vecka lär väl bli en supertrött vecka IGEN, haha. 

Men ska ta och se om det finns något att äta i detta huset, börjar bli lite hungrig..

It's such a good vibration

Värmen håller i sig här borta i short hills, så här går man fortfarande bara omkring i sommar/vår kläder. När jag kom till skolan i fredags så gick vissa av tjejerna runt i kortkorta shorts och linnen. Själv brukar jag ändå ta på mig jeans, men tror det är mest vetenskapen om att det är oktober och inte juli som gör det.

I helgen har man umgåtts med tjejerna i området. Blev bio med Katha och Toni för att se bagage claim i fredags, jersey gardens för shopping och bio för att se don jon med Grace igår och idag blev det lunch med Rafa och Gabby följt av film (now you see me) hos Rafa. Filmer ni alla borde se om ni inte redan sett dem vill säga. Now you see me är nog den som jag gillade bäst dock. En super helg med en massa super tjejer, känns som jag börjar få lite vänner igen ;)
Insåg även att det återigen att en vecka passerat och att det är måndag imorgon igen. Jag vet att jag sagt det innan och jag kommer förmodligen säga det några gånger till under detta året, men f.a.n vad tiden går snabbt. Men kanske lägger man märke till det eftersom man vet att detta inte är förevigt, för att jag vet att jag bara är här under en tidsgräns och att jag "snart" kommer vara hemma i Sverige igen?
Systrarna skickade massa snapchats när de stod utomhus med röda höja i bakgrunden och jag tyckte det var helt konstigt att se de husen, även om de bara var på bild. Hur kommer det då inte kännas när jag är tillbaka där, med mina egna fötter på röda höjas områden igen? Usch, en tanke som jag inte vill spendera mycket tanke på.