Hear me roar

So.. the time for me to head back to Sweden is getting closer, not quite there yet but close enough. And everyone's asking me what I'm going to do when I get back. 'Study' has always been my answer cause that's always been the idea with this 2 year long trip, to get away to think and come back with the answers of what to do next with my life. I'm still stuck on that question. What am I going to do when I come home again?

I've applied for colleges/universitys because that seems like the next step for me, to continue my education and to get a job after that. I'm not sure if that's the step for me though. I want to volunteer in South America, I want to learn spanish and italian, live in Italy for a few months, travel around in USA to those places I still haven't seen and so much more. BUT to do all these things I need money and to get money I need a job and to get a job I need an education so here I am, by a stopping sign infront of a intersection deciding on what way to take.
           I can see myself going back to Sweden though, and actually stay there. Get a husband, kids, house and all of those things and I would probably be happy. The question is however: how happy would I be?
This is one of the reasons why I'm not really looking forward to going back, I don't know what way to turn. Still I know that it doesn't really matter cause one way or another I'll end up here again, at this stop sign, trying to decide what to do.

On a different note I can't wait to come back to all my friends and my family. Hug everyone again and try to mix together the old me with the new. Even though I have to say goodbye to friends and families here which I'm already dreading, it won't be pleasant. Luckily that day is not too close, I'm not quite ready to leave just yet ;)

My new baby

Yes, so it's been a couple of weeks since I wrote last. That doesn't matter though, does it? Nothing special has really happened so nothing to report to you.
I've been in contact with HP about my computer for a while now, they send me a new hard drive because it turned out that my old had crashed. The hard drive worked after 30min trying to screw it in place.. those screws are nothing to play with, and if you lose one you're screwed! Haha. But the media file's that I needed to reboot my computer with wasn't compatible with my Swedish hard ware to I had to send it in for service.

After 2 weeks in service HP finally offered me a replacement computer, my guess is that my computer was a lost call. So here I am, with a better, new and improved version of my old one.
Funny thing though is that during these weeks that my computer's been away I've been saying that I don't really need a computer anyway, that I manage just fine without it. But I've already started to call this one my baby, how wierd is that?!

Anyway, easter's this weekend and I'm off. Probably going into the city tomorrow and then from there to my family in Yonkers. Pretty sure there won't be any more updates from me before then, so I'll wish everyone who's reading this a Happy Easter now :)

Everything comes to an end, at some point.

Here I am, complaining about how the electronics is taking up everyones life. How the adult nowadays are threatening their kids with less time or no time at all by the ipad/computer/tv instead of not seeing friends or being able to go outside, like my parents did with me a few years back. How most of my friends are always on their phone while they're with their friends, how unsocial we've become lately. What I didn't realize though was how dependent I am of it too. Maybe not so much on my phone, but more of my computer..

My computer broke earlier this week. Leaving me to do stuff outside the internet world haha. A part of me is wondering what I can do during the evenings now, the evenings I usually spend in front of my computer but another part of me is thinking that this is great, now I can try to get some distance from it after spending a lot of time during these 2 years in front of it. At the same time I still have my phone, which I'm still waiting for to break too, so maybe I'll just get hooked to that one instead?
                      So my computer is dead, which leaves me borrowing my host-kids computer so write this without the three "Swedish" letters. That's why I'm giving it a go to write this in English. It's not perfect by any means and I know that, but it looks better than writing it in Swedish without all those dots over o and a.

Tomorrow, Sunday, the crew and I are going to 'color me mine' and finish our designs that we left undone from last weekend. I'm going away the weekend after that, to a school in Long Island to finish my credits and then I'm done with school for these 2 Au Pair years. Can't really seem to grasp that it's getting closer and closer to my departure, even though I don't really know when that is.. yet!

Why am I here?

Jag är hemma igen, vilket jag verkligen inte vill vara :(
Det är kallt och mörkt och vitt överallt, varför lämnade jag solen, värmen och dominikanerna? Det är en fråga jag ställt mig sedan jag landande på JFK i söndags kväll.
Men hemma är jag iaf, ville bara säga det.

En kommande varmfront

Mitten på februari och det har varit så himla kallt denna halvan, hoppas på lite varmare väder resten av denna månaden nu. Fast det kommer det ju också bli lite för mig, åker nämligen till dominikanska republiken på lördag vilket ska bli så himla nice! Jag och Vetterick (som jag borde tänka över min vänskap med) lämnar Short hills klockan ett på lördag eftermiddag och kommer till Boca chica där vi kommer spendera 8 dagar med 30 grader varmt väder.
I vanliga fall brukar jag åtminstonde ha tänkt ut vad jag ska packa ner och sådant nu, men så långt har jag inte kommit än.

Va hos Vetterick idag för att kolla upp lite transport till och från flygplatserna, lite vad vi ska hitta på där nere och vart och hur vi ska växla pengar. Dock blev jag utsparkad så fort jag hittat all information till henne den jäveln, måste börja välja mina vänner lite bättre :(
Men dags att börja fundera lite på vad ska packa och ha med mig ner till värmen. Stranden here I come!

Ett långt Januari, men inte långt nog.

Tiden springer iväg så fort just nu att jag bara vill skrika: STOPP!
Det känns dock som Januari varit här alldeles för länge men nu när jag tittar på kalendern inser jag att, fan det är snart februari och jag bara tänker på allt jag vill hinna med innan jag åker tillbaka till Sverige. Lite sådär stressad nu, även då jag inser att det ändå är några månader kvar.

Har dock ingenting nytt att rapportera sedan sist. Det landade rätt mycket snö här i New Jersey förra veckan så har hållt mig inne en hel del, men annars så träffar jag tjejerna så ofta jag kan. Blivit rätt mycket bowling på sista tiden och nu försöker vi även få in lite scrapbooks dejter. Även ansökt om gymmedlemsskap (bättre sent än aldrig, eller hur?) så kanske kan få in lite rutin på träning nu den sista tiden.. kanske.
De två äldsta E och H har midterms prov de tre första dagarna denna veckan vilket gör att jag jobbar 10timmars pass för tillfället, dock är det sista dagen med det imorgon och på torsdag återgår vi med vanligt schema. Kan nog inte uttrycka hur glad jag är för det för tillfället, dock blir det lite skypedejter torsdag och fredag så det är inte som att jag kan sova bort timmarna ungarna är i skolan ändå ;)
Men klockan är nio och jag ska börja göra mig iordning för sängen, får dock se när jag somnar ha ha..

Gammal lillasyster

Okej, så mina jobbtider är 6:00-7:03 och 14:55-7:00 som vanligast. Så där mellan 7 och 15 så brukar jag "vila" och med vila menar jag sova i 6h och det brukar ta emot att ge upp de sovtimmarna för någonting annat. Men i tre dagar nu har jag varit vaken, träffat kompisar och fixat foton till min scrapbook som jag måste starta med någongång. Får se hur länge detta varar dock xD lär ha lite problem med det då jag inte har planer förrän klockan 10.

Idag är även Emmas födelsedag, hela 18år. Känns som det va några dagar sedan det var min, min syster är myndig och jag ser henne fortfarande som 9. Eller kanske yngre. När hon hoppade runt på 4 ben på gräsmattan utanför lägenheten lekandes spirit, lejonkungen och en massa annat. Lilla Emma, inte så liten längre. Grattis på födelsedagen! :*

The holidays

Det var ett tag sedan jag skrev här, och både jul och nyår har hunnit passera sedan sist. Spenderade min jul hos familjen T i Yonkers, massa presenter och massa människor. Så den 26 när man begav sig mot Short Hills igen så var man helt slut.
Nyår spenderades hos Daffy, med vänner, mat och dricka. Vi såg när bollen på times square hissades ner (på tvn alltså) och efter en massa bus och lite blod så somnade vi sedan lite överallt i huset.

Så mina lediga dagar har varit helt underbara och det hoppas jag era också varit. Blev inga nyårslöften i år, tänker istället ta allting som det kommer. Vill bara umgås med kompisarna nu under tiden jag har kvar, sen kommer jag även hem i år också och vem vet vad som händer då?
Så istället för att lova någonting detta året så ska jag helt enkelt bara vara som jag är och försöka komma på något nyårslöfte till 2015 igen. Here we go 2014!

Inte långt kvar nu..

Exakt 18 månader sedan man lämnade Sverige och hamnade i Amerika. 18 månader.. det är fan 1½ år. Det är lite så panik blandat med glädje när man inser att man snart kommer hem igen. Även om jag älskar New York och gärna stannat här resten av mitt liv så vill en del av mig ändå hem och ta upp mitt liv där jag lämnade det. Träffa familjen igen och kompisarna, känns som man missat så mycket och det är kanske dags att ta igen lite haha.
Jag har haft en fantastisk tid här i staterna, blandat med lite otur, och jag hoppas på att resten av min tid är kommer bli super den med. 18 månader, vem trodde att jag skulle vara här såhär länge?

Och med det sagt så är julafton också här snart. Julklapparna är packade, skickade och förmodligen påväg till Sverige nu också. På söndag kommer jag åka över till Yonkers för några dagar med julfirade och mys med första värdfamiljen. Känns som att det kommer bli en bra jul även detta året :)
Bara 5 dagar kvar till julafton, längtar! Känner mig lite som ett barn igen.

Snödag

Tror nog att detta varit en av de längsta dagarna i mitt liv, men inte alls lika dålig som jag trodde att den skulle bli. Redan igår varnade pojkarna mig om att skolan kanske skulle bli inställd eller starta senare (pga att det varnades för snö idag). Och självklart så knackade min värdmamma på dörren klockan 6 imorse och berättade att skolan var inställd, en så kallas snödag..
Men började inte riktigt jobba förrän 12 ändå då jag och min värdmamma gjorde lite ärenden före det. Mötte två män som båda kunde säga några ord på svenska, en av dem försökte till och med få mig att prata bara för att höra min accent haha.

Visst har dagen varit lång men mitt humör har varit på topp. Inte för att det börjar dala nu MEN jag börjar dock bli trött så ska trycka ner benen under täcket och lägga huvudet på kudden och hoppas på att ungarnas skola är öppen imorgon. Annars tänker jag se till så att den öppnar ;)